... så det var varken snön eller gruset som var problemet.Jag hade tänkt sno den, men nu vill jag fortfarande inget hellre än att inte vara ägare till den här cykeln.
Igår bröt förkylningen som jag gått och dragit på i en vecka ut. Men idag verkar den nästan vara borta, mysko. Har lite ont i halsen bara. Är hemma från jobbet ändå.
Igår påbörjades också arbetet med att bygga upp min köksvägg igen - fast 60 cm längre ut. Det kommer bli jättebra! Så slipper kylskåpet stå i hallen. Jag har bestämt hur jag vill ha det nu också. Det ska vara vita köksskåp från Ikea, svart kakel med guldskimmer från Uppsala färg och en ekbänk där jag kan skära grönsaker med en svart skärbräda från Åhléns. Superbra. Jag kommer till och med att få plats med en diskbänk (ja, efter lite övervägning så tycker jag nog det är bäst att ha en sådan), en spishäll, en riktig ugn och en mikro.
Jag satt och bevakade snickaren ett tag när han byggde min vägg. Han berättade om sina första planer att bli elektriker, men att han sen valde snickarbranschen. Och så kom vi fram till att mitt kök faktiskt är värt att kalla för kök och inte pentry. Så det så! Mycket trevlig snickare det där. När jag suttit där och bevakat arbetet någon timme gick jag och åt lunch med pappa, sen åkte jag hem.
Var på teatern på kvällen och när jag skulle åka hem höll jag på att köra rakt över en bred stenkant i gatan. Inte bra. Men jag svor och lyckades svänga. Man ska inte köra bil när man är trött, arg och hungrig...
Nu ligger Zenda på ett operationsbord. För en vecka sedan låg jag och kliade henne på magen när jag kände en stor knöl. Som en medelstor jordgubbe i storlek. Den kändes väldigt hård och läskig. Mamma blev förskräckt över att den var kvar, hon hade också känt den några dagar tidigare men trott att den skulle försvinna. Dumt. Jag tvingade henne att ringa veterinären direkt morgonen därpå, fast hon skulle nog gjort det i alla fall.
Veterinären hittade två tumörer. En stor och en liten. Så idag opereras hon, de ska ta bort tumörerna och sedan skicka de på analys för att se om de är godartade eller elakartade. Jag håller tummarna... Lilla Zenda... Hon är ju så pigg! Tio år och beter sig som en två-åring. Inget kan väl hända henne... Då skulle min värld rasa helt.
Imorgon är det forsränning i Uppsala. Den ska jag och pappa åka och titta på. Jag funderar på att ta med en liten stege så att man kan se något... Det var några som gjorde det förra året, ingen dum idé faktiskt. Sedan på kvällen ska vi vara hos våra grannar, Frida och Johanna. Fast utan Frida. Och utan Mattias, han ville hellre fira valborg med sina kompisar i Uppsala. Jag gillar inte helt den idéen. Men vi andra kommer i alla fall vara på Kullen (deras lantställe) och äta mat, lösa mordgåtor och se på majbrasa.
Jag har skrivit väldigt många dikter på sistone. Kanske lägger ut några av de på bloggen snart. Om de är ihopfantiserade eller verklighetsbaserade tänker jag inte tala om. Det får man lista ut själv. Jag gör dikter av båda slagen.
Puss.
Igår påbörjades också arbetet med att bygga upp min köksvägg igen - fast 60 cm längre ut. Det kommer bli jättebra! Så slipper kylskåpet stå i hallen. Jag har bestämt hur jag vill ha det nu också. Det ska vara vita köksskåp från Ikea, svart kakel med guldskimmer från Uppsala färg och en ekbänk där jag kan skära grönsaker med en svart skärbräda från Åhléns. Superbra. Jag kommer till och med att få plats med en diskbänk (ja, efter lite övervägning så tycker jag nog det är bäst att ha en sådan), en spishäll, en riktig ugn och en mikro.
Jag satt och bevakade snickaren ett tag när han byggde min vägg. Han berättade om sina första planer att bli elektriker, men att han sen valde snickarbranschen. Och så kom vi fram till att mitt kök faktiskt är värt att kalla för kök och inte pentry. Så det så! Mycket trevlig snickare det där. När jag suttit där och bevakat arbetet någon timme gick jag och åt lunch med pappa, sen åkte jag hem.
Var på teatern på kvällen och när jag skulle åka hem höll jag på att köra rakt över en bred stenkant i gatan. Inte bra. Men jag svor och lyckades svänga. Man ska inte köra bil när man är trött, arg och hungrig...
Nu ligger Zenda på ett operationsbord. För en vecka sedan låg jag och kliade henne på magen när jag kände en stor knöl. Som en medelstor jordgubbe i storlek. Den kändes väldigt hård och läskig. Mamma blev förskräckt över att den var kvar, hon hade också känt den några dagar tidigare men trott att den skulle försvinna. Dumt. Jag tvingade henne att ringa veterinären direkt morgonen därpå, fast hon skulle nog gjort det i alla fall.
Veterinären hittade två tumörer. En stor och en liten. Så idag opereras hon, de ska ta bort tumörerna och sedan skicka de på analys för att se om de är godartade eller elakartade. Jag håller tummarna... Lilla Zenda... Hon är ju så pigg! Tio år och beter sig som en två-åring. Inget kan väl hända henne... Då skulle min värld rasa helt.
Imorgon är det forsränning i Uppsala. Den ska jag och pappa åka och titta på. Jag funderar på att ta med en liten stege så att man kan se något... Det var några som gjorde det förra året, ingen dum idé faktiskt. Sedan på kvällen ska vi vara hos våra grannar, Frida och Johanna. Fast utan Frida. Och utan Mattias, han ville hellre fira valborg med sina kompisar i Uppsala. Jag gillar inte helt den idéen. Men vi andra kommer i alla fall vara på Kullen (deras lantställe) och äta mat, lösa mordgåtor och se på majbrasa.
Jag har skrivit väldigt många dikter på sistone. Kanske lägger ut några av de på bloggen snart. Om de är ihopfantiserade eller verklighetsbaserade tänker jag inte tala om. Det får man lista ut själv. Jag gör dikter av båda slagen.
Puss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar