kärlek

kärlek

torsdag 4 november 2010

I natt jag drömde...

något som jag aldrig drömt förut. Ibland har jag faktiskt de sjukaste av drömmar. Hör här:

Jag satt i en öppen biosalong på en sandstrand (ja, same same liksom) och min mobil ringde. När jag svarade reste jag mig från min plats och gick ner mot havet. Jag kanade på sanden och var en hårsmån från att trilla i (i vilken annan dröm som helst hade jag kanat rätt ner i vattnet) men en liten sanddyn fångade upp mig. Jag gick därifrån medan jag pratade och kom till någon slags bar på ett fint hotell. Där avslutades samtalet och jag fick panik. Jag hade ju lämnat kvar min handväska på bion! Tänk om någon hade snott den!

Jag skulle just ta ett första stort kliv för att rusa tillbaka över sanden och till bion, när jag upptäckte att jag var omringad av en massa höga glas. Jag klev försiktigt över ett av dem men en kvinna som såg mig flämtade till. "Oj! Du var supernära på att ha sönder det där glaset!" utbrast hon. Jag tittade på henne. Hon såg precis ut som Julia Roberts. Jaha, tänkte jag och var lite försiktigare nästa gång. Men nu hade glasen blivit ännu högre och fötterna gick ända upp till min midja. Bartendern såg bekymrad ut när jag försökte komma ut. Men glasen tycktes bara bli fler och fler, det kändes ungefär som i tecknade filmer när någon försöker komma ut ur en skog men bara kommer längre och längre in.

Till slut hjälpte mig Julia Roberts-typen (det var ju inte hon på riktigt). Jag stod och hoppade av stress och tänkte på min handväska medan hon plockade bort glasen från min väg. Till sist lyckades jag trassla mig ut och rusade bort från baren. Men jag vaknade innan jag kom fram till bion, så jag fick aldrig veta om någon stulit min väska.

Men jag somnade snabbt igen. Nu var jag i en ICA-butik där jag hade en rabattkupong. Antingen kunde jag få två kronors rabatt på valfri vara, eller så kunde jag få köpa valfri livsmedelsvara för 50 öre, förklarade killen i kassan. Han flörtade för övrigt med mig litegrann (såklart. Jag visar ju alltid min bästa sida i konstiga drömmar). Hur som helst, jag sprang iväg för att välja någon vara. Jag fick total beslutsångest och visste inte alls vad jag ville ha. Pappa dök upp och skulle köpa cykellysen för 299 kr styck.

Jag plockade blint åt mig någonting och skyndade tillbaka till kassan där jag trodde att killen skulle vänta otåligt. Men icke. Nu satt där istället en otrevlig tant som bad mig slå in kortkoden genom att stå nere i en grop och hoppa på olika stenar. Jag visste inte vilken sten som hade vilket nummer och det hela blev ganska otäckt då stenarna började röra på sig! Jag fick en obehaglig känsla av att jag inte var ensam nere i gropen. Plötsligt såg jag en grå tentakel som slingrade sig upp mellan två av stenarna. Jag skrek till och flög upp därifrån. Kassakvinnan skrattade. I gropen började stenarna ramla ner en efter en i någon slags avgrund och ett stort monster med läskiga tentakler och vassa käftar försökte ta sig upp. När den försökte nå mig blev jag rädd och började springa därifrån. Det var förstås väldigt tungt att springa, som i alla drömmar. Det kändes som att luften kämpade för att få mig tillbaka till monstret.

Då dök Julia Roberts-kvinnan upp igen och tog mig i handen. Tillsammans lyckades vi fly men jag visste att monstret skulle komma efter. Hon tog mig till sitt jobb och vi gick in i hennes rum. Tydligen var hon massör. Hon började ta fram en massa rep och ville att jag skulle sätta mig i massagestolen. Men jag ville inte. Ett monster var löst och det sista jag ville var att bli fastbunden i ett okänt rum med någon som jag inte visste vem det var. Kanske samarbetade hon med monstret?
Okej, vi fryser den bilden en stund. Jag jagas av ett köttätande monster och en Julia Roberts-look alike vill binda fast mig i en massagestol.

Kan någon ge mig en diagnos?

Hur som helst, Per kom dit och skulle hjälpa till att binda mig. Hallå?? Lyckligtvis vaknade jag innan de hade bundit fast mig och innan monstret hade hittat mig. Moahaha. Kanske letar det fortfarande efter mig där i drömmarnas värld...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar